Vad utgör vår kultur? Vad gör oss unika i världen? Tre folkliga pelare av åldriga anor står stadigt i dessa stormiga tidevarv: folkmusik, folkdans och folkdräkt. Våra förfäders toner, rörelser och klädnad ekar från svunna tider, visar rättan steg i vinglig samtid och siar om vår framtids skepnad. Kulturarvets rötter som vi ärvt från forna tider formar behövlig fristad och skänker luft under glädjens vingar.
Vårt kulturarv och våra hantverkstraditioner lever vidare i folkdräkterna, vilka avser ett dräktskick som utvecklas inom ett bestämt område, socken, härad, eller bygd. I en folkdräkt, även kallad bygdedräkt eller allmogedräkt, känner man sig alltid fin och rätt klädd. Folkdräkt räknas som högtidsklädsel och utgör fullgott alternativ till frack och andra moderna dräkter vid de flesta högtidliga tillfällen. Det är med andra ord formellt korrekt att bära folkdräkt vid exempelvis akademiska och diplomatiska högtider som Nobelmiddagen och inom ordenssällskap. Folkdräkt är även lämpligt vid familjehögtider som bröllop och begravning, konfirmation och dop eller motsvarande tillställningar.
Historiskt sett var folkdräkten en klädsel som bars och varierades året runt av den svenska allmogen. Vissa svenska dräkters detaljer skall ändras efter kyrkliga högtider enligt bygdens dräktalmanacka. Folkdräkten uppmärksammades från 1800-talet av societeten och började användas i festliga sammanhang. I våra dagar har folkdräkten fått en renässans och åter blivit en fest- och högtidsdräkt för gemene man. Även i Norge, Finland och Östersjöområdets svenskbygder finns en rik dräkttradition bevarad.
I samband med riksdagens högtidliga öppnande 2010 så anlände Jimmie Åkesson från Sverigedemokraterna iklädd folkdräkt. Är du intresserad av svensk politik så rekommenderar vi dig att besöka Politikodds.se.
